Om ändå trycket mot mitt bröst kunde lätta.. detta helvete kommer ta kål på mig..
Idag känns det som jag ska gå o bli tokig.. jag skulle kunna springa genom en vägg, om inte annat dunka näven eller huvudet i väggen bara för att känna nåt annat än det jag känner just nu. Vad som helst är bättre än det här..
Jag vill skrika rakt ut så mycket jag bara kan..
..alltid lika seg o tråkig.. men det är väl kanske vad man gör det till.. jag vet inte..
Jag får väl tänka som så att jag har en helt ny vecka med nya möjligheter framför mig.. vad nu den har o komma med..Veckan började ju inte så bra så vete sjutton om det blir så mycket bättre. Varit hemma idag också.. bara tanken på att ta mig utanför dörren ger mig både ångest o en stor klump i magen. Jag är duktig på att isolera mig.. duktig på att gräva grop o bygga mur.. usch usch!! Det är ju helt galet ju.. jag vet ju så väl att det är fel..
Jag sov länge idag, drog mig i det längsta för att kliva upp till det som kallas livet..
Det ringde på förmiddagen vid tio, både på hemtelefonen o mobilen, privat nummer.. svarade aldrig.. fick ett sms vid elva från vännen med frågan ”vaken?”.. men svarade inte på det heller.. kanske var han som ringde tidigare eller så var det från jobbet.. dom vet ju hur det ligger till så varför ringa o tjata.. eller tjata o tjata men låt mig bara vara ifred.. fick även ett sms nu ikväll strax före elva med frågan ”duger det inte att svara på sms eller samtal när man vill ha kontakt?”.. han har verkligen inte fattat..
Jag har sagt det sååå många gånger att jag gör så här när jag mår skit. Jag håller mig borta från allt o alla. Hur många gånger ska jag behöva säga det, jag vill ha det så..
*SUCK*
..ja jag vet inte.. det är väl fel av mig också att göra så.. men jag orkar bara inte…
Jag har fortfarande inte svarat på sms:et.. det tar emot.. känner mig smått irriterad på dig/han samtidigt som jag själv sitter med lite dåligt samvete. Betyder det att jag borde ha svarat på det..
Jaja nu får det vara..
..å nu är det dags för att bädda ner mig o min lilla Skrutta..
natti natti o mjau…
//Bara jag…
Jag vill kunna njuta av livet, njuta i vänners sällskap, njuta av att vara tillsammans med mina barn, njuta av solen, njuta av all grönska o dess blomster, av alla dessa vitsippor som brer ut sig i skogen precis utanför mig, sitta nere vid vattnet o bara vara.. o mycket mycket mer..
Ska det vara så omöjligt..
*Att leva är inte tillräckligt. Solsken, frihet och en liten blomma måste man också ha!
Som det är nu så låser jag mig inne o avskärmar mig från allt o alla. Vill inte gå utanför dörren, vill inte träffa folk, vill inte ens prata med någon i telefonen. Vill bara vara ifred..
Tänk om det vore så enkelt som vissa säger.. ”ryck upp dig”.. det är nog många i min situation som fått höra det.. Om det nu vore så enkelt skulle jag ju aldrig behöva må dåligt.. ingen skulle behöva må dåligt. Då kan vi stryka depression som sjukdom. Jag brukar i o för sig säga så till mig själv ibland att nu får jag f-n ta o rycka upp mig.. lite ironiskt kanske..
Usch bara en massa negativt hela tiden.. men men..
..det är ju så jag känner just nu.. 
//Bara jag…
Mmmm dagarna rullar på o månad efter månad tar vid.. Själv så hänger jag inte med alls.. jag står nog mest o stampar på samma ställe känns det som. Jag vet inte hur jag ska ta mig framåt, ta mig vidare från där jag är just nu. På nåt sätt måste det gå.. men hur.. Jag vet varken ut eller in längre. Jag känner mig bara vilsen.
Idag känns det sämre än igår.. men igår kändes det ändå rätt så ok.. men långt ifrån bra.
Den ena dan är aldrig den andra lik..
Min ”dearest friend” frågade om vi skulle gå ut o ta en öl ikväll men svaret blev nej. Det är nog bättre jag håller mig hemma i min lugna vrå istället. Tror inte han förstår läget riktigt.. men men..
Jag kanske inte kan kräva att andra ska förstå när jag knappt gör det själv. Men det kräver jag inte heller men tycker nog att vissa saker är självklara.. borde vara i alla fall..
Nog om det..
Tittade på ”Körslagets” final.. jag röstade ju på Team Picasso men tråkigt nog så vann Team Moraeus.. men men smaken är som baken, delad..
Nu tittar jag på ”Patrioten” med Mel Gibson.. sett den förut men det var länge sen. Mycket bra film.. Jag passar på o skriver lite för varje reklampaus som är.. men det kanske inte blir så mycket mer efter att filmen är slut.
Jag sitter ensam hemma i min lugna vrå.. känner inte alls för att ge mig ut för att fira Valborg.. å som vanligt när det är nåt speciellt så var jag tvungen o ringa mina grabbar o fråga vad dom skulle göra. Så jag vet om jag kan vara lugn eller inte.. nä men där måste jag säga att jag inte behöver vara orolig för att dom är ute o härjar, har aldrig behövt heller.
Det är mina pojkar det.. 
å jag känner mig väldigt lyckligt lottad måste jag säga.
Det är inget att sträva efter att dricka en massa alkohol o bli så full som möjligt som många ungdomar gör.. å det redan från tidiga tonår.. Jag känner mig stolt att mina grabbar inte vart så o det ska dom ha en stor eloge för. Även andra unga som håller sig borta från det ska ha en eloge. Sen en till alla föräldrar som kanske inte har samma tur, förstår inte hur man orkar.. bara att sitta o vara orolig i ovisshet om ungen festar eller inte.. kommer han/hon hem.. tänk om det händer nåt osv osv.. jag tycker det räcker till ändå när ungarna är ute i farten o allra helst när dom var yngre o bodde hemma. Även den bästa kan råka riktigt illa ut bara för att.. ofta handlar det mycket om vad kompisarna gör, grupptrycket tar över. Då är det starkt om man kan stå upp för sig själv o göra det man själv känner. Sen kan jag förstå också att det är som det är.. man vill ut o ha kul o vem vill inte det. Jag har också varit ung o tonåring.. men en lugn sådan till en början men tog väl igen en hel del i sena tonår. Jag är nog värre nu.. är det fest så är jag inte den som spottar i glaset.. usch usch.. inte bra..
Jaja nu lämnar jag det.. å jag dricker faktiskt en folköl nu.. det är lite lagom sådär.. mmm en kall öl är fint det.. gottigottgott..
Ska nog titta på filmen som börjar på 1:an nu.. ”Mamma, pappa, barn..
………………………………………………………
Mmm, tittade på filmen men hängde väl med lite sisådär.. som sagt så har jag svårt att koncentrera mig som läget är nu..
Fick ett sms strax före elva med frågan ”vad gör du”.. det var från min ”dearest friend”.. sen har vi sms:at i mer än en timme.. han ville komma men jag tyckte att det kanske inte var så bra.. med tanke på att allt bara blivit en enda stor soppa av oss.. vi har känt varann sen 85, umgåtts lite si o så med åren men ganska flitigt senaste två åren. Tråkigt att det blivit som det blivit.. men men.. ja o sen blev det som det blev.. sentimentala jag då förstås..
Så nu sitter jag här i tårar åter igen.. Blir så trött på allt o alla.. nä men nästan i alla fall.. på dig, mig, oss eller mest mig kanske.. *SUCK* ååhhhhh varför ska det vara så jäkla jobbigt för…………………………………….
När ska allt falla på sin rätta plats i mitt liv tro..
Jag fortsätter i alla fall att köra på mitt motto..
”Att ta en dag i taget o ta dagen som den kommer”…
Sen ska det väl kanske ordna sig i slutänden med allt.. det ska väl bli min tur nån gång.. jag har inte så stora krav som sagt.. bara att få må bra o att ha en fungerande vardag.. känna lust o livsglädje..
Avslutar med det o hoppas att jag vaknar imorgon o vill kliva upp, kliva upp till en ny dag, en ny dag o nya möjligheter..
//Bara jag…
Jag gick upp sju i morse när klockan ringde. Vad jag nu skulle upp o göra.. trodde jag på fullaste allvar att jag skulle komma iväg till jobbet.. Snacka om att jag lurar mig själv o förtränger sanningen. Innerst inne hade jag bestämt redan igår att jag skulle vara hemma. Jag kommer ju inte ens utanför dörren..
Det är en jäkla tur att mitt så kallade jobb är ett arbetsrehab.. å för just såna som mig.. det är ju just därför jag går där. Frågan är om jag någonsin kommer kunna ha ett riktigt jobb.. kommer jag någonsin bli helt fri från min depression..
Jag vill inge mer nu känner jag.. 12 år med detta helvete räcker så bra så..
Jag har i alla fall ringt o sagt till om en läkartid så snabbt som möjligt, precis som läkaren jag träffade i söndags beordrade mig. Jag ringde i torsdags för att boka en telefontid med min läkare men fick svaret att hon var tjänstledig. Visste hon inte det för ytterligare en månad sen när vi pratades vid.. Varför ber hon mig då ringa om fyra veckor för att boka ny telefontid med henne.. Jaja man ska aldrig sluta att förvånas.. å sen bara för det får jag vänta kanske i ett antal veckor tills dom får någon annan läkare som kan ta det. Men idag när jag ringde så lät det annat.. Men det var ju tack vare mitt besök på lasarettet o läkaren jag träffade då.. så nu ska jag väl få en tid ganska snart hoppas jag.
*SUCK* nu fick jag skriva av mig lite om det också..
………………………………………………………
Ja då var det kväller igen då.. skönt!! Det känns oftast bättre senare på kvällen när jag mår som jag gör.. det är väl kanske för att det är mera måsten på dagarna.. det är då man ska vara i farten.. På kvällen kan jag koppla bort allt på ett annat sätt konstigt nog..
Jag kom i alla fall utanför dörren idag.. ikväll.. var en sväng till affären men det kändes som ett helt äventyr.
Mmmm… min passion här i livet..
Det var väl kanske suget efter den som lockade mig utanför dörren.. måste ju få trösta mig med nåt..
Har småsneglat lite på ”Sveriges fulaste hem”.. har lite svårt att koncentrera mig på tv:n just nu.. tankarna tar över.. Men ska titta på ”Lyxfällan” nu så får väl se om jag hänger med.
……………………………………………………….
Nu är klockan 23:41 o det är väl snart dags att bädda ner sig.. ska nog titta på 2 ½ män först..
Har smaskat i mig mer än halva chokladkakan så nu känns det så lagom passionerat..
..jaja hur det än är så älskar jag choklad..
..å så ett litet ordspråk igen då..
*Att existera är enkelt men för att leva krävs det mod – dagligen..
..å nu är det färdigskrivet för idag..
//Bara jag…
Jag mår inge bra alls idag.. jag sluter mig åter igen mer o mer in i min egen värld.. min egna lilla bubbla. Jag ville inte kliva upp idag heller men låg inte lika länge som igår. Vad ska jag upp o göra till en ny dag om jag ändå inte gör något med den. Jag borde ta vara på varje dag, timme, minut.. jag borde ta vara på varje liten sekund som tickar, jag vet.. Men det är lättare sagt än gjort..
Klockan är 18:07 o jag har suttit i soffan sen fyra timmar tillbaka. Jag kommer mig bara inte för att göra nåt.. inte mer än att jag har ena ögat på tv:n o det andra på datorn. Det är det som gäller även om jag mest försvinner in i tankarnas värld. Men jag försöker skjuta bort tankarna så gott det går.
Jag borde kanske försöka koncentrera mig o tänka till ordentligt. Men det känns bara som att tankarna blir till ett enda stort kaos.
Jag går på högvarv fast jag förmodligen ser ut som lugnet själv. Det pulserar i hela mig..
Ångest har jag haft hela dan..
Gud vad jag önskar att allt såg annorlunda ut.. att jag slapp detta helvete. Jag skulle inte ens önska min värsta fiende detta..
*Sinnesro…
-Må jag få sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra.
-Må jag få mod att förändra det jag kan.
-Må jag få förstånd att inse skillnaden.
//Bara jag…
Sovit bort så gott som hela dan.. hade ingen lust alls att kliva upp. Låg till halv fyra tror jag hon var, helt sjukt..
Jag önskar jag kunde trolla så jag fick må bättre.. idag har det inte känts nå bra alls.. allt känns bara motigt..
Det enda positiva idag är att jag har pratat med min äldsta son i telefon.. han gör mig glad.. han får mig att glömma o må bra.. sen om det bara är för en stund så är det ändå guld värt. Han är en klippa..
Jag känner mig svag idag, svag i kroppen o helt ur balans. Känner en inre stress o oro blandat med frustration o ångest.. Tankarna går i 190 men som jag försöker hålla borta genom att stirra blint in i dataskärmen.
Jag måste ta tag i mitt liv.. men hur.. Jag försöker på alla sätt o vis o kämpar o kämpar men kommer aldrig riktigt fram. Kommer det någonsin bli annorlunda.. Så fort jag mår lite bättre o början på bra så faller jag tillbaka. Sen kan det variera på tid..
Jag kräver inte så mycket.. bara att få leva ett normalt liv, vad nu det är.. men det är väl att få må bra helt enkelt.. känna ork, lust, livsglädje o en gnutta lycka skulle ju inte vara så tokigt.
Är det för mycket begärt.. Nää jag tycker inte det.. Men som oftast tvivlar jag på att det någonsin kommer bli så.
Jag försöker vara positiv o tro på att det kommer bli bättre men det är svårt.
I grund o botten är jag en envis jäkel o en riktig kämpe även om jag tappar tron på mig o allt därtill mellan varven.
Men det är f-n så jobbigt.. ibland vill jag bara ge upp.. men konstigt nog vaknar kämpen i mig till liv igen o med ny kraft.. o så håller det på, om o om o om igen.
Det blir till en ond cirkel som är svår att ta sig ur..
Jag vet aldrig från den ena dan till den andra hur det kommer bli.. kanske inte ens under en o samma dag.. å det är jäkligt svårt att hänga med i svängarna.
Jag vill ju bara ha mitt liv tillbaka..
//Bara jag…
Klockan är 23:11 o jag sitter uppe som vanligt.. å det lär väl bli en eller två timmar till innan jag slår igen mina gröna.
Ny vecka o nya möjligheter.. vad det nu innebär..
Måndagen är i alla fall snart förbi.. den blev inte alls som jag hade tänkt mig. Jag kom aldrig iväg i morse som jag så envist försökte intala mig igår att jag skulle.
Uppe var jag men desto mer klockan blev desto mer tog det emot. Hade en stor klump i magen o en puls som var alldeles för hög.. tankarna snurrade på i en jäkla fart medans ångesten smög sig på sakta men säkert.. inge kul alls..
Det är då f-n också.. blir så irriterad på mig själv.. men men…
..det är bara att försöka ”gilla läget” precis som vanligt. Det är som det är o blir som det blir.. hemma från jobbet har jag varit o det har ju sina orsaker.
..å i morgon blir jag nog också hemma.. måste få bearbeta helgens händelser ett par dagar till. Onsdag är jag ju ledig så blir lagom att gå på torsdag.
Jag la mig o sov i morse igen o sov bort en stor del av dagen. Kände bara för att dra täcket över huvudet o skita i allt o alla. Ibland orkar jag bara inte bry mig..
Sen mot kvällningen lyckades jag rycka upp mig o ta mig utanför dörren. Var till apoteket o affären, behövde lösa ut mediciner o handla lite ätbart.
Det var väl allt för idag..
Har egentligen massor som jag skulle behöva skriva av mig.. men nää har varken ork eller lust till det just nu.
Nu är det natti natti..
*Livet leker, men jag får inte vara med.
*Livet är bara den ena jävla saken efter den andra.
*Livet är ett helvete – håll ut!!