Sovit bort så gott som hela dan.. hade ingen lust alls att kliva upp. Låg till halv fyra tror jag hon var, helt sjukt..
Jag önskar jag kunde trolla så jag fick må bättre.. idag har det inte känts nå bra alls.. allt känns bara motigt..
Det enda positiva idag är att jag har pratat med min äldsta son i telefon.. han gör mig glad.. 
han får mig att glömma o må bra.. sen om det bara är för en stund så är det ändå guld värt. Han är en klippa..
Jag känner mig svag idag, svag i kroppen o helt ur balans. Känner en inre stress o oro blandat med frustration o ångest.. Tankarna går i 190 men som jag försöker hålla borta genom att stirra blint in i dataskärmen.
Jag måste ta tag i mitt liv.. men hur.. Jag försöker på alla sätt o vis o kämpar o kämpar men kommer aldrig riktigt fram. Kommer det någonsin bli annorlunda.. Så fort jag mår lite bättre o början på bra så faller jag tillbaka. Sen kan det variera på tid..
Jag kräver inte så mycket.. bara att få leva ett normalt liv, vad nu det är.. men det är väl att få må bra helt enkelt.. känna ork, lust, livsglädje o en gnutta lycka skulle ju inte vara så tokigt.
Är det för mycket begärt.. Nää jag tycker inte det.. Men som oftast tvivlar jag på att det någonsin kommer bli så.
Jag försöker vara positiv o tro på att det kommer bli bättre men det är svårt.
I grund o botten är jag en envis jäkel o en riktig kämpe även om jag tappar tron på mig o allt därtill mellan varven.
Men det är f-n så jobbigt.. ibland vill jag bara ge upp.. men konstigt nog vaknar kämpen i mig till liv igen o med ny kraft.. o så håller det på, om o om o om igen.
Det blir till en ond cirkel som är svår att ta sig ur..
Jag vet aldrig från den ena dan till den andra hur det kommer bli.. kanske inte ens under en o samma dag.. å det är jäkligt svårt att hänga med i svängarna.
Jag vill ju bara ha mitt liv tillbaka.. 
//Bara jag…