Bara jag o min blogg…

Inte för att jag glädjer mig speciellt mycket för att det är fredag o helg. Det skulle vara för att alla måsten inte ligger o trycker utanför dörren..  eller måsten o måsten.. bara att folk är i farten när jag själv inte förmår mig till det lilla minsta. Det är därför det känns lättare kvällar o nätter.. då är det mer accepterat att bara vara..

Nu känner jag att jag krånglar till det igen.. jaja huvudsaken jag själv fattar vad jag menar..

Vaken natt då natta som var.. å jag hänger med än men visst är jag trött.. kanske jag kan vända på dygnet, det brukar funka..  Som det är nu håller inte. Problemet är bara att det känns tryggare när alla andra sover, dom flesta i alla fall. Hur jag än vrider o vänder på dygnet så vill jag i alla fall inte kliva upp till en ny dag när jag mår som jag gör. Dagarna sover jag gärna bort så jag slipper allt ståhej.. hmm, nu kom ett sånt där lustigt ord igen.. jaja.. Så jag drar ju ut på tiden även om jag kommer in i rätt dygnsrytm. Sen är jag inne i samma onda cirkel igen..

Jag kom iväg till läkaren idag i alla fall.. det vore f-n annars.. Sen om jag blev så mycket klokare av det vete sjutton, kanske inte behövs heller för den delen. Ny läkare igen, en tillfällig sådan o det gör ju inte saken lättare. . eller bättre.. Men hon var ok, helt ok.. Sen mådde jag inte så bra när jag gick därifrån men å andra sidan mådde jag ju inte bättre när jag kom. Känner bara att det inte finns nån ände på eländet..

Klockan har snart passerat halv tio, 21:29.. borde kanske ge upp för idag men börjar nog komma in i andra andningen. Inte bra..

…………………………………………………

Blev fast i filmen ”Jerry Maquire” med Tom Cruise.. fösta halvtimmen sneglade jag bara lite men sen var det kört.. har ju sett den förut men den är ju för jäkla bra.. Men det blev så sentimentalt här då så tårarna bara spruta ut.. Det är typiskt när man tittar på nån sån där film o man börjar tänka på sitt eget mitt i allt.. snyft.. nä men allra helst om man är lite under isen också..  jaja men det är skönt det också att bara få lätta på trycket bara sådär.. det behöver väl vi alla ibland..

Förra fredagen tittade jag på en jäkla bra film, den var bra men kanske lite knepig.. ”Closer” med Natalie Portman, Jude Law, julia Roberts o Clive Owen.. det handlade om fyra främlingar o deras möten.. attraktion vid första ögonkastet o deras brutala svek gentemot varandra. Det är en kompromisslös o ärlig insyn i modernförhållanden.

Mmmm den var bra.. inom en halvtimme så satt jag i tårar o sen så gott som igenom hela filmen.. Men då är vi där igen.. att man faller tillbaka till sitt o det man själv varit med om. Men den var bra, riktigt bra..

Nähe nu ska jag kanske ta o avrunda för idag.. även om jag skulle kunna skriva en hel del just nu.. men det kanske jag gör också men med ett nytt inlägg, man vet aldrig..

Annars natti natti för idag..

Dagen blev inte alls som jag hade tänkt mig.. men men.. jag är inte ett dugg förvånad heller för den delen, mest besviken.. på mig själv då förstås..

Jag hade tänkt komma upp i någorlunda tid men inte då.. som vanligt ville jag inte alls kliva upp to ta itu med ännu en dag. Tänk att det ska kännas så jäkla motigt..

Jag hade tänkt ta mig utanför dörren idag, ut o få lite luft, handla lite.. men det blev inte så..

Jag hade åtminstone tänkt ta mig ner i tvättis som jag hade bokat klockan fyra.. men inte det heller blev av..

Det är bara att ”gilla läget” o försöka acceptera det för vad det är..

Imorgon måste jag ta mig ut.. har läkartid kvart över åtta imorgon bitti.. då är det ett måste. Men det kommer bli ett jäkla äventyr..

Det blir väl att vara vaken inatt, enklast så.. Tokigt kanske men det funkar.. konstigt ja men det blir mindre motigt imorgon bitti än om jag skulle kliva upp tidigt.

Sjukt liv jag lever..

Idag har jag känt mig helt frånvarande.. o gör fortfarande.. försvinner in i min egna lilla värld hela tiden.. kommer på mig själv med att sitta o stirra in i tomma intet.. hmm, säger man så..

Tankarna dom snurrar men jag hinner inte läsa av dom.. kanske är bäst så vad vet jag.. Önskar bara jag kunde få nån rätsida på allt..

Idag har jag till o med haft ljudet av på telefonerna, orkar inte lyssna på skiten om nån ringer eller skickar sms.. jag svarar ju i alla fall inte. Jo det skulle vara om ungarna ringer.. dom pratar jag med vilket som, vare sig jag mår bra eller dåligt. Det är väl också dom enda som jag inte stänger ute när jag mår som sämst.

Min ”dearest friend” han verkar inte ge sig.. han ringer o ringer o skickar sms o jag bara skiter i o svara. Han har hållit på i flera dar nu utan gensvar o då får jag dåligt samvete istället. Men efter mycket om o men så pratades vi vid via msn nu ikväll o det känns väl ganska ok..

Ska försöka ta mig utanför dörren imorgon, hur nu det ska gå till.. försöka sova på saken o ta tag i det imorgon.. jag måste försöka rycka upp mig på nåt jäkla sätt. Det här håller inte i längden..

Ännu en helvetes dag.. vet inte vad jag ska ta mig till snart.. orkar f-n inte mer..

Jag är fånge i min egen kropp.. hjärnan säger en sak o kroppen en annan.. helt sjukt vilken makt depressionen kan få över en människa, den tar över helt o hållet när den väl bitit sig fast. Det känns så i alla fall..

Sen blir det ju inte bättre av att jag stänger in mig.. jag isolerar mig så gott som helt o hållet från omvärlden. Jag vill varken träffa eller prata med folk.. jag vill bara vara ifred.. i alla fall när det är som värst. Det blir svårt att bryta o ta sig ut bland folk igen. Men jag vet ju också när jag väl gör det så går det oftast lättare sen.. men men..

Inte så lätt alla gånger att göra det som är bäst..

Veckorna går så fort, alldeles för fort. Den ena veckan avlöser den andra, dag ut o dag in bara passerar medans jag själv står o stampar på ett o samma ställe. Det känns inte alls bra o jag får lite panik när jag tänker på det, inte så lite heller..

Jag har inte skrivit på några dagar men har bara inte orkat. Det är så mycket som snurrar i skallen så kan inte tänka klart.. Varje dag känns som ett rent helvete.. tankarna mal o jag funderar o funderar så jag nästan blir tokig känns det som. Ångesten ska vi inte prata om.. har gråten i halsen så gott som hela tiden o tårarna kommer för lilla minsta.. Ibland känns det som jag ska bli galen..

Jag orkar inge mer nu, jag vill inge mer.. Kan jag inte bara få må bra o leva mitt liv.. ett någorlunda normalt liv i alla fall..

Det blev en vaken natt natta som var, satt uppe alldeles för länge o sen kunde jag inte somna, klockan blev nog runt åtta innan jag somnade. Ställde klockan på tolv så jag inte skulle sova bort hela dan men inte kom jag upp då. Som vanligt hade jag ingen lust att kliva upp till en ny dag. Så jaa det var ännu en dag till spillo.. men men..

Idag är det inte min dag.. det känns inte alls bra.. jag känner mig nervig hela jag o ledsen så tårarna rinner för lilla minsta. Klumpen i magen sitter så fint så.. usch usch!!

Jaja jag ska väl ta mig igenom den här dan också..

Som sagt så vet jag varken ut eller in längre.. jag är ju i mitt lilla kaos men som idag ändå känts ganska ok men samtidigt långt ifrån bra. Sovit bort en stor del av dagen.. när klockan ringde i morse bestämde jag redan då att jag inte skulle till stan som jag tänkte igår. Ville inte alls kliva upp till ännu en ny dag.. men men..

När jag väl kommit upp så går ju det också även om det känns tungt o motigt. Lite kaffe o ta det lilla lugna o försöka intala mig själv att det är här o nu som gäller.. att det här är livet.. lev idag, imorgon kan det vara för sent.. VAKNA!!

Ena stunden ser jag inget hopp om livet alls o i nästa stund tänker jag att det ordnar sig, jag ska fixa det här. Sen mitt i allt kan jag säga till mig själv att ”tror du verkligen på det där”.. f-n vad jag lurar mig själv.. Från den ena stunden till den andra så har jag fixat allt, bara sådär.. men det är ju bara i tanken.. riktigt så enkelt är det ju inte. Men att det ordnar sig kan hända men det är inte bara bara.. å det är ju just det..

Nu är det lite förvirrat igen, inte så lite heller.. snurriga jag då..

Tankarna är långt före innan jag hinner skriva ner det o sen blir det som det blir..

..å det är ett riktigt jäkla kaos.. inte utåt sett, eller runt omkring, utan det är mitt kaos.. ett känslomässigt kaos som jag inte vet hur jag ska ta mig ur. Jag känner mig så trasig.. känslomässigt trasig.. Jag trodde allt skulle bli bättre, inte sämre.. Nu känns det som allt kommer ifatt.. igen.. sånt som jag redan bearbetat en eller flera gånger, sånt som bara ha blivit lagt åt sidan, plus annat som jag inte ens haft i tankarna.. eller jo till en viss del kanske, undermedvetet medveten.. så det undermedvetna plus det andra har väl gjort mig till den jag är.. till den jag är, varit, hur jag mått o mår.. Den jag förblir beror på framtiden o vad jag gör åt nuet.. jag kommer ju alltid vara den jag är men kanske inte lika trasig.. ännu starkare o hel men med vissa ärr.. jag är jag vilket som.

Hmm.. vet inte själv vad jag skriver, det går av bara farten.. så lite paus nu o ”Halv åtta hos mig” så blir det nog bra sen..

……………………………………………….

Några timmar senare men vete sjutton om jag är mer eller mindre förvirrad nu.. det är nog lika snurrigt om jag ska vara ärlig.

Var en sväng till affären, kors i taket.. nä men nästan i alla fall för jag går ju knappt utanför dörren numera. Bara om jag verkligen måste..

I fredags var jag till jobbet, träffade tjejerna, fikade på stan, gick runt en sväng med en av tjejerna o in i två butiker.. Men fy fanken vilket äventyr.. kändes skönt när jag väl kom hem o kunde pusta ut.. kände mig ändå ganska nöjd just då att jag hade varit i farten en hel dag. Det bästa var så klart att jag träffade tjejerna, dom är helt underbara.

Försökte varva ner när jag kom hem men inte då, plocka o dona som en liten tok men utan resultat så vete sjutton vad jag höll på med.. jo lite nytta gjorde jag väl..

Det slutade med att jag tillbringade kvällen med min ”dearest friend” som jag kallar han.. det blev ett par öl ute o sen traskade vi hem till honom. Som vanligt pimplade vi vin o satt o lyssnade på gamla godingar.. man hittar bara mer o mer för varje gång man sitter o klickar runt på ”You Tube”.. I Love It..

I lördags gick vi ut o åt o drack ett par öl, tre öl vart det nog ja.. sen traskade vi åter hem till honom.. på vägen började vi prata om Robert Gustavsson o det slutade med skratt, vad annars.. Kollade olika klipp med honom på ”You Tube” o jäklans vad vi skratta.. så där så man inte vet vart man ska ta vägen.. vi satt i mer än en timma o bara tjöt av skratt.. så jäkla härligt..

..även om det inte varade.. men men.. kan bli så ibland..

I söndags sov jag bort hela jäkla dan.. ville inte ens kliva upp.. då var allt sig likt igen.. Men det var så skönt att bara få glömma allt det jobbiga för en stund, en dag eller två, eller ett dygn eller vad det nu var.. men men..

..allt varar ju inte för evigt..

Det är många dagar jag inte skrivit nåt inlägg.. torsdag – måndag.. I tordags låg väl Bloggproffs nere, jag kom i alla fall inte in. Igår måndag var en dag som många andra, tungt o motigt.. ja o dagarna däremellan har jag ju redan rabblat en del om.

Så ja här sitter jag i mitt kaos.. tisdag har snart gått över till onsdag.. dagarna rullar på men inget händer.. känns som allt står stilla.. med mig o mitt liv.. det jag vet är att nåt drastiskt måste ske för att det ska bli en förändring. Kanske inte drastiskt men nåt i alla fall..

.. jag vet inte.. jag vet varken ut eller in känns det som..

Klockan drar iväg som vanligt o jag borde väl ligga till kojs snart.. men det är ju kvällar o nätter jag lever just nu, dagarna vill jag bara sova bort. Det håller ju inte i längden o det vet jag ju så väl.

Imorgon funderar jag på om jag ska tvinga mig ner på stan, bara för att.. ska i alla fall ställa klockan i hopp om att komma upp i skaplig tid. Sen får man se vad som händer..

Nu ska jag nog titta lite på 2 ½ män o sen är det natti natti..

Känner att jag behöver skriva av mig i massor.. vill bara spy ur mig orden.. om allt o inget.. Rensa skallen, för som det är nu så är det ett enda stort kaos. Tankarna går i 190.. funderar o funderar men till vilken nytta när jag ändå inte kommer fram till nåt vettigt. Det är mycket nu.. usch usch!! Ett känslomässigt kaos som jag inte vet hur jag ska ta mig ur. Kan inte ens förvandla tankarna till ord o ord till meningar.. hinner inte med o tänka klart för den ena tanken avlöser den andra.. det blir bara en suddig röra av allt. Med andra ord så lyckas jag inte ens med att skriva av mig skiten..

Jag önskar att jag hade nåt positivt att skriva om men dessvärre så har jag inte det.. det skulle väl vara att jag fortfarande hänger kvar trots det totala mörker jag befinner mig i just nu.. jag önskar jag slapp det på ett eller annat sätt.. genom att trolla kanske.. det skulle ju inte vara så tokigt.. Jag hatar verkligen mina svackor, korta som långa.