Ännu en helvetes dag.. vet inte vad jag ska ta mig till snart.. orkar f-n inte mer..
Jag är fånge i min egen kropp.. hjärnan säger en sak o kroppen en annan.. helt sjukt vilken makt depressionen kan få över en människa, den tar över helt o hållet när den väl bitit sig fast. Det känns så i alla fall..
Sen blir det ju inte bättre av att jag stänger in mig.. jag isolerar mig så gott som helt o hållet från omvärlden. Jag vill varken träffa eller prata med folk.. jag vill bara vara ifred.. i alla fall när det är som värst. Det blir svårt att bryta o ta sig ut bland folk igen. Men jag vet ju också när jag väl gör det så går det oftast lättare sen.. men men..
Inte så lätt alla gånger att göra det som är bäst..