Som sagt så vet jag varken ut eller in längre.. jag är ju i mitt lilla kaos men som idag ändå känts ganska ok men samtidigt långt ifrån bra. Sovit bort en stor del av dagen.. när klockan ringde i morse bestämde jag redan då att jag inte skulle till stan som jag tänkte igår. Ville inte alls kliva upp till ännu en ny dag.. men men..
När jag väl kommit upp så går ju det också även om det känns tungt o motigt. Lite kaffe o ta det lilla lugna o försöka intala mig själv att det är här o nu som gäller.. att det här är livet.. lev idag, imorgon kan det vara för sent.. VAKNA!!
Ena stunden ser jag inget hopp om livet alls o i nästa stund tänker jag att det ordnar sig, jag ska fixa det här. Sen mitt i allt kan jag säga till mig själv att ”tror du verkligen på det där”.. f-n vad jag lurar mig själv.. Från den ena stunden till den andra så har jag fixat allt, bara sådär.. men det är ju bara i tanken.. riktigt så enkelt är det ju inte. Men att det ordnar sig kan hända men det är inte bara bara.. å det är ju just det..
Nu är det lite förvirrat igen, inte så lite heller.. 
snurriga jag då..
Tankarna är långt före innan jag hinner skriva ner det o sen blir det som det blir..