Jag vill kunna njuta av livet, njuta i vänners sällskap, njuta av att vara tillsammans med mina barn, njuta av solen, njuta av all grönska o dess blomster, av alla dessa vitsippor som brer ut sig i skogen precis utanför mig, sitta nere vid vattnet o bara vara.. o mycket mycket mer..
Ska det vara så omöjligt..
*Att leva är inte tillräckligt. Solsken, frihet och en liten blomma måste man också ha!
Som det är nu så låser jag mig inne o avskärmar mig från allt o alla. Vill inte gå utanför dörren, vill inte träffa folk, vill inte ens prata med någon i telefonen. Vill bara vara ifred..
Tänk om det vore så enkelt som vissa säger.. ”ryck upp dig”.. det är nog många i min situation som fått höra det.. Om det nu vore så enkelt skulle jag ju aldrig behöva må dåligt.. ingen skulle behöva må dåligt. Då kan vi stryka depression som sjukdom. Jag brukar i o för sig säga så till mig själv ibland att nu får jag f-n ta o rycka upp mig.. lite ironiskt kanske..
Usch bara en massa negativt hela tiden.. men men..
..det är ju så jag känner just nu.. 
//Bara jag…